Delningsekonomi är hett! Vid en workshop i regi av ShareSE, i samarbete med Gotland Science Park, Usify, Theory into Practice, Mötesplats social innovation vid Malmö högskola och Centre for Sustainable Communication, samlades forskare, myndigheter och företag för att diskutera möjligheter och utmaningar. Många slutsatser från dagen kom fram. Och många intressanta uppgifter kvarstår att arbeta med.

Att dela varor och tjänster är positivt ur många aspekter, inte minst ur miljöhänseende. Men vilka utmaningar finns? Ett antal av deltagarna vid seminariet på tisdagsmorgonen i Almedalen gav sina synpunkter.

Amy Rader Olsson, programansvarig på IQ Samhällsbyggnad, programchef för Smart Built Environment samt regeringens särskilda utredare kring taxi och samåkning, påpekade att det finns skillnader i hur kollaborativ ekonomi uppfattas.

– Det intressanta är att konstatera att det finns ett stort spektrum. Vi har inte ett gemensamt språk när det gäller delningsekonomi, sade Amy Rader Olsson.

Många regeringsutredningar har lagts fram kring delning och cirkulär ekonomi under de senaste åren – vad har man kommit fram till hittills?

– Det är nästan alltid omöjligt för policy att hålla jämn takt med innovationer. Och allt eftersom innovationerna kommer snabbare och snabbare blir glappet större och större. Men det måste man kanske också förvänta sig, menade Rader Olsson.

Amy Rader Olsson hoppas ändå att delningsekonomin öppnar upp nya delar och områden av det offentliga och tvingar fram gynnsamma samarbeten på olika håll.

– Det är en utmaning för regering och myndigheter att inte komma fram med varsin lagstiftning och skilda regleringar, sade hon.

Erik Westin, styrelseledamot i IQ Samhällsbyggnad samt enhetschef och ställföreträdande regiondirektör vid Akademiska hus, tog upp normernas betydelse för delningsekonomins framväxt. Med andra ord, att enskilt ägande i framtiden kanske inte blir normen, utan snarare hyra, lån eller samägande.

– På vilket sätt kan jag få tillgång till en nyttighet? Både för att stärka min identitet och för att få mat för dagen? frågade Erik Westin.

Erik Westin påpekade att företagen i detta fall svarar på de enskilda individernas värderingar och viljeyttringar.

– Företagen är ju också vi. De sätt som vi driver företag på är också bundet till de normer vi har.

För att företagen ska börja agera annorlunda krävs att vi som människor börjar göra annorlunda, eftersom bolagens marknad då försvinner eller stöps om.

Ett stort näringslivsområde som står i begrepp att förändras genom delningsekonomin är samhällsbyggnad. Flera arkitekter som deltog vid tisdagens seminarium om delningsekonomi gav exempel på möjligheter och utmaningar som den nya utvecklingen kan medföra för sektorn.

– Man ser potentialen i delningsekonomin, men man är inte ensidigt positiv till det. Det finns klurigheter och aspekter kring det som vi inte känner till ännu. Men jag tror vi kommer att få se mycket mer delning framöver, sade arkitekten Karin Kjellson från Theory Into Practice (TIP).

Karin Kjellson påpekade att den viktigaste delningsekonomiaspekten för samhällsbyggnadssektorn är resursanvändning och hur man kan få ut maximalt värde från en given yta.

– Det vi ser idag är mycket underutnyttjade ytor och ytor som inte används, bland annat inom boendet.

Ska vi bo trängre i framtiden?

– Trångt eller inte, men man kan utnyttja ytorna bättre. Det kan bo fler på en mindre yta, men man kanske fördelar ytorna smartare, sade arkitekten Pernilla Ivarsson från Kod Arkitekter.

En risk med begreppet delningsekonomi som sådant kan vara att det bara används kosmetiskt, utan att egentligen medföra några större ändringar i slutänden.

– Just nu är ju delandet ett väldigt fint uttryck, men risken finns att det inte ändrar något i grunden, sade arkitekten Pernilla Ivarsson från Kod Arkitekter.

Anders Gullberg, docent och forskare vid Centre for Sustainable Communications vid KTH, tar upp en annan betydelsefull aspekt för framväxten av smarta servicelösningar inom bland annat delningsekonomi.

– Tillgänglighet är den centrala aspekten i det här, sade Anders Gullberg.

Ett stort skäl till införande av en mer komplett delningsekonomi brukar sägas vara att det gynnar miljön. Mattias Höjer, professor i miljö- och framtidsstudier vid KTH, tycker dock att ett annat skäl väger väsentligt tyngre.

– I nuläget tror jag de största poängerna med delningsekonomin är sociala. Det är så mycket i den som gör att vi kommer närmare varandra som människor, sade Mattias Höjer. Jag tror inte att vi ännu använder delningsekonomin till några större miljöförbättringar.

I skärningslinjen mellan individen och marknaden verkar ofta myndigheterna. De ska se till att reglera ekonomin så den blir rättvis för alla och inte bidrar till missbruk av resurser eller utnyttjande av den enskilde. Och den framväxande delningsekonomin ställer onekligen saker på huvudet för bland andra Skatteverket.

– Skattereglerna funkar för att beskatta de olika transaktionerna som vi har i Sverige. Men de är inte anpassade för delningsekonomins trepartskonstellationer, med en plattform, en utförare och en konsument eller kund, sade Rebecca Filis, verksamhetsutvecklare på Skatteverket.

Den nya ekonomin blir problematisk eftersom det inte i dagsläget finns några egentliga former eller begrepp för ”mellanting” mellan privatpersoner eller företag. Bland annat gäller det situationer där företagen blir förmedlare istället för klassiska arbetsgivare. Situationen gäller bland annat ny hotell- liksom taxiverksamhet, men även många andra näringar.

– Förutsägbarheten i beskattningen blir därför väldigt svår, menade Rebecca Filis. Så vi måste forma det här framöver så det blir bra.

Skatteverkets situation kommenterades av arkitekten Daniel Andersson från Theory Into Practice (TIP).

– Jag tycker det känns intressant hur det här gamla systemet med moms och skatteuttag inte kommer att kunna fungera så länge till, sade Daniel Andersson.

Andersson exemplifierade med hur en person som tidigare levde sitt liv som offentliganställd löntagare hade en väldigt tydlig situation skatte- och arbetsmässigt, men att det kunde vara jobbigt att försöka göra någonting utanför det systemet.

– Nu har vi två system, men då ska man hålla på och passa in allting på olika sätt beroende på vad som är för en själv, vad som är för ens företag och så vidare, huruvida man bidrar till det gemensamma och så vidare, sade Daniel Andersson.

I och med delningsekonomins intåg växer de legala och ekonomisk-tekniska utmaningarna ytterligare, avslutade Andersson.

En annan grupp av aktörer som arbetar i gränssnittet människa-marknad är fackförbunden. En stor fråga för facket är självfallet hur arbetsmarknaden kan komma att ändras i grunden genom digitalisering, automatisering och fler delningstjänster.

–  Och det finns en stor risk att förändringen sker på villkor av dem som skriver koden, sade Fredrik Söderqvist, utredare på Unionen. Och där kommer facket in, för vår affärsmodell bygger ju på att jämna ut ojämna partsförhållanden.

Söderqvist menar att fackförbunden behöver vara proaktiva i att bygga plattformar som lever upp till dagens kvalitetssäkrade system för schyssta villkor på arbetsmarknaden, även i morgondagens delningsekonomi.

I korthet behöver diskussionen fortsätta långt framöver. Och såväl fackförbund som företag, myndigheter, forskare och civilsamhälle behöver vara inkluderade. För vad handlar delningsekonomin om, om inte just att dela? Såväl varor och tjänster som tankar och idéer, vill säga.

 

Text och bilder: Joakim Rådström